Vad är just att känna sig sviken av kärlek, eller i vissa fall, svika på grund av kärlek?
Redan de utrotade dinosaurierna som existerade för 260 miljoner år sedan innan Gud använde sin hand för att skapa jorden, det vackraste vi beskådat men samtidigt det enda vi kommer få uppleva, så kämpade dessa varelser dag in och dag ut tills de firade nyår för varje år som gick med T-Rex BBQ kycklingklubbor, revbensspjäll och hans mammas lammstek. Ja, kampen började redan då när Texelirariusbananastroid-Rex försökte fånga Srawberrymojitos-Rex uppmärksamhet, givetvis utan resultat, då hon valde att fånga upp små fåglar och fiskar med tungan istället. Det var ju trots allt mycket godare att ha en grillfest på små fåglar än hennes beundrares, likväl älskares revbensspjäll. Detta är vad vi i dagens samhälle kallar Hämnden.
Kampen fortsätter bland oss parasiter även idag då vi utan att tänka steget före, beter oss extraemotionellt när det gäller att tillgodose våra behov.

Oavsett om det gäller att vi väljer otrohet eller svek framför att våga älska så har T-Rex statuerat ett extraordinärt exempel för oss:
Strawberrymojitos-Rex kanske just idag väljer fiskgrytan, men endast för att spy upp den inom omloppet av en dag för trots allt kan ingenting ersätta T-Rex BBQ och ömhet. Ska vi dock behöva bli djur för att inse våra brister och vad vi förlorar?
Uttrycket "Det finns fler dinosaurier i världen" är inte befogat. Har man hittat sin dino så ger man sig fan på att ingen jävla komet ska störta den kärleken man byggt upp endast för att erbjuda en ny jord, en ny verklighet, med Guds jävla hjälp eller inte.

Ge och du skall få.

På återseende, mina vänner.

Din Michelle

I ER D J U P T! :*